Ännu en gång återkommer vi till frågor om ledarskap och vad det innebär.
Förmågan att beskriva ledarskap är inte synonymt med att utöva det. Likaså är inte chefens position nödvändigtvis den av en ledare.

Ledarskap är idag ett missbrukat ord som i många hänseenden har förlorat sin mening.
Jag minns en tid då det var ett viktigt, stort, tungt ord som betydde uppoffring, omtanke och skydd.
Från gymnasieskolans skamliga benämning av “ledarskaps programmet” till företagens missvisande och missriktade benämning av chefer har detta ord förlorat all sin potens i folkmun.
Vi som idag arbetar med språk i olika mening och våra föregångare som har eller haft äran att kombinera arbetet med praktiskt ledarskap har varit alldeles för lata för att påvisa felaktigheter och rätta dem.

Jag har stött på ledare i olika former under årens lopp men ännu flera chefer.
Det jag dagligen återkommer till är att ständigt behöva påminna och påpeka om svagheterna med utsedda chefer i kontrast till identifierade ledare.

En chef är och kommer alltid att vara en person som tillsätts en post utefter deras förmåga att tillfredsställa materialistiska och kortsiktiga begär hos högre instans. Vissa gånger har jag bevittnat att inte ens det har behövts. (Då misstänkte jag någon form av hållhake däremot)

En ledare skapar medvetet eller omedvetet en balans och lugn i gruppen. En ledare skapar och upprätthåller en ordning genom medvetna eller omedvetna sanktioner och belöningar. En ledare tar ansvar för gruppen i första hand och sig själv i andra hand. De är personerna som gladeligen lämnar sin arbetsplats för att påvisa orättvisor och som tar kampen mot högre ledning för att försvara en kollega ifall stunden kräver det. De leder och skapar långsiktiga belöningar och vinster för alla.

En handling som den sistnämnda blottar den “högre ledningens” oförmåga att vara just en ledande enhet.
Varje gång det uppstår osämja på arbetsplatsen är ledarskapet eller brist av denna en bra utgångspunkt.

Att identifiera grunden till konflikten kan i många fall innebära både obehag och utpekanden. Däremot är inte målet med arbetet att få en individ att må bra. Målet är att få alla att må bra och kollektivt arbeta mot samma mål. Om detta innebär att identifierande av hindret för detta är en felaktigt tillsatt person. Ett felaktigt tillvägagångsätt i processen eller helt enkelt bristande kunskap – är påvisandet av faktumet av yttersta vikt för att uppnå framtida målsättningar.

Många gånger kan, till synes, svåra situationer undvikas genom tillsättandet av rätt person på rätt position. 30 miljoner i vinst och 5 % vinstmarginal är inte ett bra resultat då det bekostades av 82 % personalomsättning under samma period.